Tagga IB!

Pulsen höjs när vi nått vår destination. Tomma bänkrader som inte fylls upp. Lampor som inte tänds. Endast ett svagt skimmer från utsidan välkomnar oss in i salen. Tystnad. Jag byter några viskande ord med min vän. Ingen annan säger något. Vi verkar vara de enda som känner varandra. Över resten ligger ett kallt täcke. Vi tystnar. Jag börjar andas snabbare. Jag vill inte mer. Jag åker längre och längre in i mig själv. Ett skyddsrum bildas kring mig och utsidan hörs endast vagt. Jag vill härifrån. 

Jag uppfattar långsamma ord någonstans utanför min bubbla. Vi är inte många i rummet. Alldeles för få. Det prasslas med papper någonstans. Frågor med mumlande svar kastas runt i det grå. Det blir svårare att andas. Det är på allvar nu. Snart är det min tur. Jag skriver, antecknar, skriker. Tystnaden ligger spänd, endast jag som ropar "hjälp" fast ingen hör, endast jag som rör mig, försöker komma loss. Jag vill ut, bli fri. Lådan jag sitter i blir mindre och mindre, jag kommer fastna, stanna här i två år och jag klarar inte av det. Jag hör mitt namn, mina val läses upp. Jag skakar. Är det rätt? Mitt liv är på väg att börja och allt jag vill är att fly. Jag tittar på dörren en bit bort. Jag kan springa. Aldrig komma tillbaka igen.

”Stella!”

Jag vaknar upp. Jag tittar bredvid mig. En av sex personer i rummet har tilltalat mig.

”Sluta låta sådär”

”Okej”

Tystnaden lägger sig igen. Jag visste inte att min nervositet hördes så pass högt. Jag skriver mer, tar emot papper. Plötsligt får vi gå därifrån. Stegen är för långsamma. Jag vill ut. Nu. Aldrig komma tillbaka. Kan jag inte flytta härifrån, börja ett nytt liv någon annanstans och aldrig behöva ta upp det här igen?

 

När jag kommer hem får jag mig att inse det jag redan vet.

1. Jag måste acceptera läget. Njut av stunden, någon gång måste detta hända och det kommer alltid kännas såhär svårt första gången. Det blir bättre snart.

2. Jag kanske är ute på hal is. Eller så litar jag på mig själv, tar steget och inser att det inte finns någonting att oroa sig för. Oavsett vad omvärlden säger.

-Jag ska ta Physics HL, bitches.