Vänd dig om

En text av Stella Säfström -10

Vänd dig om.

Mina steg ökar takten. Vänd dig om. Du är så långt bort. Mina fötter lider. Mina tunna converse klarar inte av snön när den faller så tätt. Vänd dig om. Jag vänder mig om, ser bakom mig. Ingen där, bara snöyran. Och vägen med bilarna. Bilarna som rusar. De rusar, fortare, fortare, spring! Min munkjacka är alldeles för kall. Vänd dig om. Vinden piskar mitt ansikte. Håret klistrar sig fast, förblindar mig. Jag skakar på mig, fortsätter, ökar stegen ytterliggare. Du är så långt bort. Jag ser dig knappt längre. Du är en svart prick i allt det vita. Jag drar tröjan mot mig, halvspringer. Kylan är så intensiv. Motvinden klöser mig, mitt ansikte får sår av den våta vinden. Jag kommer inte närmare. Vinden stoppar mig. Snön är för jobbig, för ivägen, för hal för att hinna ifatt. Du kan inte höra mig, bilarna och blåsten förstummar min röst. Hur mycket jag än skriker ser du mig inte. Vad jag än gör så ser du inte. Vad jag än skriker så lyssnar du inte. Precis som vanligt.

Jag måste hinna. Åh, varför i helvete sprang jag ut i de här kläderna? Jag hör ett starkt brus bakom mig. Jag vänder mig om, bussen. Helvete. Du kommer gå på bussen, sen hinner jag inte ifatt dig, jag blir lämnad kvar och... Vänd dig om då. Jag ser dig inte längre. Fan. Du har rundat hörnet. Jag kommer fan inte hinna i denna farten. Jag börjar springa. Vinden ilar, snön åker in i varje hål den kan hitta. Jag springer. Fortare. Vinden sliter i mitt hår, mina öron har tappat känseln. Mina händer trycker hårdare mot bröstet, som för att stänga ute all kyla. Det fungerar inte, jag bryr mig inte. Bussen kommer närmare. Snön trängs i ansiktet. Mitt hår blir blött, hamnar överallt. Med ett skrik rusar bussen förbi. Det blir grönt vid rödljuset, och den svänger. Bort från mig. Till dig.

Mitt hjärta rusar. Fortare springer jag. Jag halkar på den våta marken. Jag tappar balansen och tror att jag ska ramla men, jag får mig själv på fötter. Mina skor är dränkta av den våta snön. Jag vänder mig snabbt, springer runt hörnet. Lagom för att se dig gå på bussen, vända dig om, se mig i ansiktet och försvinna bort.

Din blick bad mig att dra åt helvete.