Det kallas väl "mood swings"

Tiden segar sig fram på min mobil. Lärarna pratar, jag vet inte riktigt om vad eller vilken lektion jag är på, vilket ämne jag läser, eller vad jag borde göra. Allt jag vet är att jag inte riktigt gjort läxan, att jag kan det mesta ändå, förutom det jag skulle ha kunnat för några år sen som bara har råkat rinna ut ur huvudet igen. Bakom ögonen ligger en enorm trötthet. Försöker jag läsa blundar jag okontrollerat, jag ser utan att uppfatta vad som står och tvingas koncentrera mig samma text flera gånger innan jag förstår budskapet. Jag hör inte vad ni säger. Jag lyssnar inte när ni pratar. Jag skrattar mellan lektionerna och sen är jag tillbaka in i avgrunden igen.

Jag har inte haft så roligt som jag haft de senaste dagarna på hur länge som helst. Det är när jag kommer hem som irritationen över allt faller på plats. Det handlar inte om dig, mamma, jag är bara så jävla trött.